Ännu en gång har man lurats av en fräck och lite vågad titel. Något inom en, antagligen förnuftet, säger: ”Pladd, du vet att det här är skit. Det låter roligt och jag vet att du hoppas att den är så dålig att det blir bra, men den här kommer bara vara dålig”. Ändå väljer man att gå emot förnuftet och likt förbannat se skiten. Ibland hittar man guldkorn, så det är väl därför man fortsätter hoppas.
Lesbian Vampire Killers är den senaste i raden.Vem faller inte för en sådan titel?
Två losers, varav den ena precis blivit dumpad och den andra fått foten från jobbet, åker ut i skogen och hamnar i problem med lesbiska vampyrer. Kampen för att överleva natten has just begun!
Att påstå att jag blev jättebesviken är att ljuga, för jag hade såklart på känn att den inte skulle vara speciellt bra. Däremot har jag sett sämre genrekollegor, vilket ändå gör att eftersmaken inte blir fullt så besk.
Betyg: Två tråkiga pladd
Jag gör precis samma misstag med jämna mellanrum. Man hoppas ju naivt att det ska vara lika roligt som titeln låter, eller åtmisntone så dåligt att det blir roligt. Oftast är det bara kass på ett tråkigt sätt. Mega-Shark vs Giant Octopus var en sån film för min del. Man borde ha veta bättre…
Mega-Shark vs Giant Octopus hade ju inte bara en fräck titel, utan även en råcool trailer. Och Lorenzo Lamas! Det är så många goda ingredienser att man måste smaka.
Men jag har faktiskt låtit bli att smaka på just Mega-Shark. Det kanske är klokt!
Titeln var ju i vart fall svårslagen
Naket säljer! Tyvärr var det inte så mycket naket, mer än på omslaget. I filmen såg jag då inte möe hud!