Då har även jag sett den senaste storfilmen signerad Steven Spielberg – The Adventures of Tintin. Min bekantskap med Tintins värld sedan tidigare har varit väldigt relativt begränsad, så därför var det ändå med rätt nyfiken inställning jag satte mig i biofåtöljen. Äventyr är normalt inte min kopp te, men Spielberg kan den genren så väl att jag kände mig väl omhändertagen.
Inledningssekvensen är snarlik Catch Me If You Cans dito och berättar dessutom något som jag förmodar är av relevans. Innehållet var dock inget jag lyckades uppfatta, mer än att Tintin är journalisten som är ute på fältet mer än inne på redaktionen, minst sagt. När den är över inleds själva handlingen, ”jakten på enhörningens hemlighet”. På ett sätt jag nästan aldrig har sett innan rivstartar filmen med att direkt presentera problemet och sätta Tintin i knepiga situationer. Till en början rätt lugna sådana, men snabbt befinner sig han ute på havet med den alkoholiserade kapten Haddock. Full fokus rakt fram, med andra ord. Det är både uppfriskande och rätt tröttsamt. Tröttsamt på det sättet att allt som händer på olika sätt faller väl ut för Tintins jakt.
Peter Jacksons största bidrag ska vara att han övertalade Spielberg att animera filmen istället för vanlig, hederlig live-action. För att verkligen återge känslan från serieböckerna är det säkerligen det bästa sättet. Tintin ser ut som Tintin ska göra och en del av actionscenerna är naturligtvis ohyggligt komplicerade att utföra ”live”, så animationen kommer verkligen till sin rätt. Däremot tycker jag det lätt blir själlöst. Jag vill ha en riktig öken eller ett oändligt hav att blicka ut över. Jag vill se riktiga motorcyklar, stridsvagnar och båtar. Annars finns det ingen nerv, inget som får mig att ta det jag ser på allvar. Att vissa scener dessutom dras till sin absoluta spets, och bra därtill några gånger, gör att gäspningarna är närmre än heja-ropen. Å andra sidan kan jag förstå animerandet, för annars hade det inte funnits allt för mycket som särskiljer herr Tintin från Indiana Jones alla äventyr. Den uppfarten känns det som att vi redan har krattat.
Mitt slutomdöme landar ändå på att det är en bra och trevlig film. Det är ett utmärkt familjeäventyr, som underhåller mer eller mindre samtliga tittare. Vissa mer än andra, naturligtvis, men hur man än vrider på det så kan Spielberg berätta ett redigt äventyr. Det märks speciellt på hur mycket jag än sitter och irriterar mig på vissa detaljer, så finns ändå någon slags berättarglädje som fångar intresset.
Det här bekräftar mog min farhåga att jag kan vänta till blu-ray släppet faktiskt.
Det gör du rätt i. Kan dessutom tillägga att 3D inte är något att prioritera. Tror den blir ännu bättre utan glasögon, som jag tycker gör hela bilden mycket mörkare.
Jag tror du hade kunnat ge filmen betyget snorkråka och jag hade ändå varit på väg till biografen nu
Har sett att du gett den en tvåa. Ytterst tråkigt att dina stora förväntningar inte resulterade i en bättre och roligare upplevelse, bristen på snorkråkor hos mig till trots.
Jag känner mig ändå lite skeptisk även om det säkert blir en DVD-titt så småningom. Hittills tycker jag inte att animerade filmer lyckats ge den där realistiska wow-känslan som man får av spelfilmer med, som du säger, ökenpanoraman eller oändliga hav, typ The Mummy. Däremot funkar de bra som äventyrsvektorer som inte behöver vara särskilt realistiska, typ Up.
Och nu kom jag på, visst är det du som är lite halvskeptisk mot animerade filmer? Då blev ju det här helt plötsligt ett väldigt bra omdöme för att vara du?!
Jag är sannerligen halvskeptisk och ofta mer därtill när det gäller animerade filmer, så right you are. I synnerhet Up åkte på en smärre käftsmäll. Därför ska det verkligen poängteras att jag ändå gillar Tintin.
Däremot, utan att jag är en kramare av de gamla albumen, kommer jag inte ifrån att den känns rätt meningslös, i synnerhet på grund av animationerna. Att läsa serieböckerna och ha en god fantasi ger betydligt mer spännande effekter än denna precisa och själlösa förhållning.
Kommer att se på bio men har svårt att se vad man kan bli begistrad över. Animation har jag inga större problem med däremot har jag problem med just den animationsteknik man använt sig av i Tintin, Polarexpressen m.fl filmer, folk har en tendens att se missbildade ut och det gör ju ingen glad
Fast jag får nog säga att den tekniska utvecklingen har gått framåt med märkbara resultat sedan Polarexpressen. Den gjorde ju dessutom misstaget att försöka göra en kopia av Tom Hanks. Ett så fotogeniskt fokus finns inte i Tintin, men jag håller med i din kritik. Varför begränsa sig av att allt ska se så verkligt ut, när alla möjligheter finns att göra saker som aldrig hade kunnat göras i verkligheten?