Addepladdes 2012

WordPress har en funktion där ens bloggår sammanfattas med hjälp av olika statistikhjälpmedel. Jag vet inte hur intressant det är för någon annan än mig, men jag tar gärna del av mina Wp-kollegors diton. Men för att få måste man ge. Därför ger jag er mitt år i siffror. Tryck på länken nedan för en snygg presentation.

Här är ett utdrag:

4,329 films were submitted to the 2012 Cannes Film Festival. This blog had 26 000 views in 2012. If each view were a film, this blog would power 6 Film Festivals

Tryck här för att se den fullständiga rapporten

Gott nytt år mina läsare! Mot ett nytt filmår!

God jul!

Shane MacGowan som tomte

But the wind goes right through you
It´s no place for the old
When you first took my hand on a cold christmas eve

Man kan ju tro att det var en valfri dag i Göteborgs blåsiga vinterlandskap som inspirerade Shane MacGowan till orden ovan. Den isande vinden har i alla fall en påträngande förmåga. Men det är härligt.

Nu tar jag semester fram till slutet av mellandagarna. Då blir det filmspanartema, topplistor och fortsättning av Woody-temat.

Väl mött och god jul!

Bråda dagar

Jag har varit och är fortfarande mitt uppe i en tung tentaperiod, vilket gjort att bloggen fått inta dvalaläge. Egentligen mest på grund av att jag inte hunnit se några filmer, men även för att jag den senaste tiden funnit större njutning i att lyssna på musik några timmar istället för att dra igenom en film. Men sånt vänder. Har några riktigt intressanta filmer väntandes, jag ska bara få den här veckan avklarad först.

Tills dess bifogar jag en lista med den musik som mest frekvent rullar i min Spotify just nu, plus en liten montagevideo till en låt av det walesiska bandet The Sweetest Ache. Jag hoppas det kan göra någon glad.

Tryck här för min spellista

Ännu ett nytt år

Bloggens urpsrungstitel och allra första headerBloggens ursprungstitel och allra första header.

Nu när årsräknaren har slagit över till 2012 innebär det att den här bloggen, den här j-vla filmbloggen, går in på sitt tredje levnadsår. Det trodde jag aldrig när jag i april -09 skrev några rader om nonsensfilmen K-9. Sen dess har bloggen bytt namn (The Curios Case of Addepladde var ursprungsnamnet) och tagit sin tid för att verkligen hitta sin egen skepnad. Denna skepnad hittade jag på riktigt förra året. Ett år med en hög inläggsfrekvens, skenande visningsstatistik och mängder med intressanta kommentarer och diskussioner.

Mitt uppe i allt detta kände jag ändå att min roll som tyckare inte riktigt klädde mig. Att se en film och sitta och tänka på formuleringar och skarpa åsikter under tiden förtog en del av glädjen som filmtittande ändå är för mig. Bloggåret -11 blev därför lite avslaget. Visningsstatistiken höll sig konstant och ni ska veta hur glad jag blir av att det varje dag ramlar in folk här, oavsett hur sällan jag har uppdaterat, men samtidigt har jag känt det som att världen inte behöver veta vad jag tycker om de mest populära filmerna just nu. Det finns så många andra som gör det på alldeles lysande sätt, så jag har istället försökt hitta mig själv. Polanski har fått känna på den här j-vla bloggen, likväl som det Woody Allen-maratonet jag så länge har velat göra. Det kommer bli mer sånt. Mer djupdykningar, mer filmer som jag finner intressanta att skriva om mer än nödvändigtvis de jag senast har sett. Av den anledningen kommer det bli texter om många bra filmer, inte så många sågningar. Så har jag försökt förhålla mig till bloggandet det senaste och för min del har det fungerat bra. Av alla filmer jag har recenserat så är det faktiskt bara fem stycken som har fått lägsta betyg.

Man kan alltså säga att när bloggen gick som bäst fick den en identitetskris. Nu är den förhoppningsvis mer vis och inte lika fåfäng, vilket kommer resultera i en god fortsättning även detta år. För som sagt, visningsstatistiken är näst intill konstant och har egentligen inga dalar. Det tar jag som ett tecken på att jag har hittat ett koncept som uppskattas. Dessutom tycker jag det är väldigt roligt att skriva, även om själva inspirationen ibland behöver lite knuffar för att komma igång. .

Vi avslutar med lite statistik från tiden som har varit.

Totalt antal inlägg sedan starten: 584 st (inklusive detta)
Totalt antal kommentarer: 3 557 st
Totalt antal visningar (när detta skrivs): 62 949 visningar

Mesta lästa inlägg år 2011: Ett gammalt inlägg om Mask. Förmodligen beror det på bildsökningen på Google har varit gynnsam för min del.
Mest kommenterade inlägg någonsin: Bottle Rocket (även om flertalet är skrivna av mig)
Mest aktiva kommenterare enligt min statistik: Sofia från Rörliga bilder och tryckta ord med 141 kommentarer. På andra plats finner vi Filmitch på 103 kommentarer. Jag vet inte under vilken tidsrymd detta gäller för, men ett stort tack till er båda och till alla andra som frekvent kommenterar här.

I morgon blir det en hyllning av ett sant mästerverk som alldeles för få har sett. Efter det är det dags för nästa del av Woody Allen-maran. Sen kanske det blir lite listor också. Hur som helst, nu är vi igång! Häng med mig och mina filmer på ett ännu ett år av vandring i den magnifika filmdjungeln.

Statusuppdatering

Det är aldrig speciellt stiligt med en icke-uppdaterad blogg, oavsett storlek. Det här är dock inget löfte om bättring, men väl ett litet existensbevisande rop.

För närvarande är jag fullt upptagen med ett elakt par resttentor, men snart börjar plugghösten igen med alla rutiner det innebär. Tillbaks till vardagen med fler filmer och förhoppningsvis inspiration till många filmtexter.

Vad sägs om ett Dödligt vapen-tema? Eller finns det andra önskemål? Jag har ju faktiskt bestämt innehållet i över tre år nu. Var inte rädd för att göra er röst hörd.

Nytt tema!

Jag storgillade det gamla temat, men det fanns massa småsaker jag störde mig på och som stod utom min makt. Till exempel att det stod ”Blog” bredvid Register och listor. Inte ”blogg”. Samt massa andra småsaker. Det mesta är borta med det nya temat, det väldigt populära Twenty Ten.

Jag ska försöka göra det så mycket ”Pladdish” som möjligt och ett steg i det är att fråga mina läsare. Ska jag ändra på något? Är det något som ser förjävligt ut (man får svära här)? Är det något ni saknar?

Ni får ju gärna säga till om något ser bra ut också. Till exempel mitt Paint-fixade sidhuvud. Hälsa några tragiska Happiness-karaktärer välkommen. De gör nu Rambo och Chad Feldheimer sällskap. Jag hoppas på konflikter dem emellan.

Beautiful Blogger Award går till..

.. mig! En riktig överraskning. Även om jag inte hört talats om priset innan, så förtar det inte min glädje. Stort tack till Surmannen&Vrångskägget för nomineringen.

Priset medför följande skyldigheter:

1. Kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
2. Tacka och länka till den som nominerade dig
3. Nominera sju andra bloggare och länka till dem
4. Berätta sju intressanta saker om dig själv

De två första punkterna är avklarade, så då går vi vidare till nomineringen. Egentligen vill jag nominera hela min länklista, som syns till höger. Där har jag alla mina favoritbloggar. Men om jag likt förbannat bara ska välja sju, så får det bli plocka och ta. Bli inte ledsen om jag inte valde er, för på min länklista hamnar man inte utan anledning.

Jag har dessutom sett att det ramlat ner nomineringar hos rätt många av de jag själv vill ge, så jag struntar i om det blir dubbelnomineringar. Det får ni ta.

  • Plox – Entusiastisk filmsamlare som verkligen verkar älska film. Brukar kolla dina kommentarer på filmtipset för att kolla om specifika filmer är sevärda. Stor inspirationskälla!
  • Fiffis filmtajm - Den i filmbloggsfären med mest humor och total avsaknad av pretentioner (på ett bra sätt). Alltid rolig att läsa.
  • RJ:s filmblogg – Sveriges största deckarfilmsentusiast? Ett unikum som behövs i mainstreamdjungeln.
  • FLMR! – Alltid lika välskrivna texter om alla möjliga små (och stora) filmer.
  • Rörliga bilder och tryckta ord – Alltid intressanta texter och kommentarer. Ett nöje att läsa.
  • Deny Everything – En orkan i filmbloggsvärlden. Kommer och går, men när han varit igång med sitt kommentarsregn går det ingen förbi. Mycket duktig på att skapa debatt och intressanta diskussioner.
  • Filmmedia – Här har vi något stort på gång. Alltid intressanta texter om lite allt möjligt.

Så till sista punkten, sju intressanta saker om mig själv. Jag är minst sagt ödmjuk när jag säger att det knappt finns hälften så många saker som kan kategoriseras som intressanta, men jag ger det ett försök ändå.

  1. Ända sedan jag skapade bloggen har jag inte ägt en egen dator. Jag har bara suttit vid andras eller offentliga, vilket inte alltid varit så lätt. Sitter till exempel vid min flickväns just nu.
  2. Jag är väldigt stolt över min breda musiksmak. Allt från Thelonious Monk till Parkway Drive återfinns på min iPod. Inga fördomar här inte, utan nästan alla genrer ges en ordentlig chans.
  3. Jag började läsa på högskolan förra veckan: Industriell ekonomi, 180 hp. Det gör att jag tvingas tänka på bra mycket annat än film hela dagarna, vilket kan vara väldigt nyttigt.
  4. Jag har spelat blockflöjt på en skolavslutning. Det var så traumatiskt att jag inte kan enda ton längre.
  5. Jag tog mitt körkort i Vänersborg.
    (Nu börjar det bli tomt på intressantbanken)
  6. På min alldeles egna favoritpizza återfinns skinka, ost, köttfärs, kebabsås, pommes frites och fetaost. Av förklarliga skäl tar jag inte den så ofta.
  7. Ost är det godaste som finns. I nästan alla former.

Det var det. Puuh. Inte lätt. Var det någon som sa kedjebrev? Jo, men bekräftelsebehovet behöver en liten push ibland.

Uppdatering: Tack så hjärtligt till Fiffi, Plox, Voldo, Andreas Film, Filmitch, Rörliga bilder, RJ och Flmr för era nomineringar,  Total rundgång, men jag är jättetacksam. Hoppas inte jag missat någon, annars är det bara påminna mig med en kommentar.

Det var då fan..

.. men jag tror jag har ett fan!

Skämt åsido, men det värmer väldigt mycket med kommentarer. Även om det i grund och botten är för min egen skull jag skriver alla texter, så är det en oerhörd bekräftelse när det dyker upp kommentarer. Det är ett bevis på att åtminstone någon människa tycker det jag skriver här i min ensamhet är värt att läsa. Sånt värmer!

Så tack Joel! Jag ska gräva lite i mina gamla texter, för de flesta har jag inte läst sen jag skrev dem, och sen försöka ge relevanta svar.

Tills vidare – väl mött!

Bloggen evolutionerar och byter namn

cropped-addepladde.jpg

Jag har under en längre tid tröttnat på namnet The Curious Case of AddePladde och ett namnbyte är tyvärr oundvikligt.

Speciellt dessa anledningar ligger till grund för bytet: Benjamin Button och AddePladde.

Det blir inte så mycket AddePladde i bloggen nämligen. När jag startade visste jag inte riktigt vad jag skulle skriva, eller hur. Jag visste att det skulle bli mycket filmer, eftersom det är en väldigt stor del av mitt liv, men kanske inte så mycket som det ändå har blivit.

Jag tycker nu att jag hittat en bra form för bloggen med recensioner, andra kuriosa-liknande inlägg och nyheter som faller mig i smaken. Speciellt denna veckas Superman-tema har öppnat mina ögon för vad jag vill ha utav mitt bloggande.

Och det är bara en filmblogg rakt igenom jag vill ha. Därför känns det gamla namnet, som dessutom den där Benjamin Button har lite tjing på, rätt opassande.

Därför är det nya namnet AddePladdes j-vla filmblogg.

Ett bättre namn kan jag inte komma på, då det direkt beskriver vad den här sidan handlar om och är lätt att komma ihåg.

Och visst låter det lite coolt?

Så nu begraver vi The Curious Case of AddePladde och tar Addepladdes j-vla filmblogg till oss när vi tillsammans möter en ny förhoppningsvis framgångsrik framtid.

Och headern ska gå igenom en make-over snart.

/ Your’s truly!